SherlockHolmes.se

Recension av Mitch Cullins ”A Slight Trick of the Mind”

21056526

Det ska sägas med en gång att Mitch Cullins A Slight Trick of the Mind inte är en Sherlock Holmes-pastisch i ordets egentliga eller vanligaste bemärkelse. Här görs inga försök att härma den watsonska berättarrösten; historien berättas i tredje person, utom i fyra korta delar, där Holmes själv redogör för ett tidigare opublicerat fall: The Glass Armonicist, ett av detektivens sista fall före pensioneringen. Dessa delar påminner visserligen inledningsvis om de två novellerna The Blanched Soldier och The Lion’s Mane, i det att också dessa berättas av Holmes själv, men där upphör likheterna. Läsaren ska inte förvänta sig sig att få möta doktor Watson, kommissarie Lestrade eller mrs Hudson. A Slight Trick of the Mind är alltså ingen Sherlock Holmes-pastisch, egentligen inte ens en detektivhistoria, men det är definitivt en roman om Sherlock Holmes, i vilken vi får möta en åldrande före detta detektiv, som på sin ålders höst plågas av insikten om alltings förgänglighet, ensamhet och om minnets bedräglighet.

Romanen börjar 1947, när den 93-årige Sherloch Holmes, stödd på två käppar, återvänder till sin stuga och sina biodlingar på sluttningarna som kallas the Sussex Downs och som överblickar Engelska Kanalen. Resan har fört honom till Japan, där han träffat mr Umezaki, en japansk brevvän som delar engelsmannens passion för bin och hans övertygelse om att de är nyckeln till vitalitet och styrka. Holmes har emellertid plågats av den ödeläggelse han bevittnat efter bombningarna i krigets slutskeende, och det visade sig att hans värd haft dolda motiv för att bjuda Holmes till Japan.

Tillbaka i England möts Holmes av sin hushållerska och hennes son Roger. Det kommer kanske som en lika stor överraskning för läsaren som för Holmes själv att detektiven fäst sig vid den inledningsvis tystlåtne tonåringen. Roger har dock visat sig ha ett intresse för bin och har med tiden utvecklat med ett lika gott handlag med dessa som detektiven själv. Under resan är det därför Roger som skött om biodlingarna. Med en tonårings nyfikenhet har Roger också blivit fascinerad av Holmes, och särskilt av en oavslutad redogörelse för fallet med The Glass Armonicist som han funnit bland Holmes papper under en av sina otillåtna vistelser i dennes arbetsrum.

Det är en av styrkorna med A Slight Trick of the Mind att författaren skickligt hanterar hoppen mellan tre historier som utspelar sig vid olika tidpunkter och på olika platser: ramhandlingen i Sussex, den opublicerade historien (som får sitt slut) och Holmes minnen från resan till Japan. Varje del har sitt mysterium, men i ytterligare ett avsteg från Watsons redogörelser ligger tonvikten i varje del på karaktäriseringen. Cullins största framgång är porträtten av den pensionerade Holmes, unge Roger, hans mor och mr Umezaki, men också mindre framträdande karaktärer får liv. Framför allt ger romanen en trovärdig bild av den gamle Holmes, som inte längre kan lita på sitt minne och sin förmåga att snabbt dra sig till minnes detaljer han sett, läst eller hört, alltså det som gjort honom till världens främste detektiv. Han kan minnas detaljer från sin barndom och från åren på Baker Street, men inte alltid komma ihåg hur han fördrivit de senaste timmarna. Hans magnum opus, Upon the Whole Art of Detection, i fyra delar, är halvfärdigt och han tycks sakna förmågan att färdigställa det. När tragedin så inträffar, och kräver Holmes fulla sinnesnärvaro, är det således långt ifrån självklart att han ska kunna anta utmaningen.

A Slight Trick of the Mind är en roman som inte lämnar läsaren oberörd och som dröjer sig kvar hos den som liksom jag själv läst Conan Doyles böcker många gånger. Några gånger i historien om The Glass Armonicist övertygar inte språkhanteringen läsaren om att vi antas läsa en historia som ska vara författad 1903, men det är detaljer som inte förtar helhetsintrycket att detta är en mycket läsvärd roman. Föga förvånande ska romanen snart bli film i regi av Bill Condon och med Ian McKellen som Sherlock Holmes. Senast de två samarbetade var i Gods and Monsters (1998), där McKellen spelade regissören James Whale, som på sin ålders höst hemsöks av minnen från det förflutna. Historierna uppvisar påtagliga likheter och rollen som Whale gav McKellen en Oscarnominering. Ska vi hoppas på att det blir vinst den här gången?

Recenserad av Morgan Malm

A Slight Trick of the Mind
av Mitch Cullin
Canongate Books Ltd, 2014 (ursprungligen utgiven 2005)

Skriv en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

Tillbaka till toppen